Sedan den massiva värmeböljan i Europa i augusti 2003 har forskare undersökt hur städer planerar för kylande åtgärder. Detta är särskilt viktigt för den utsatta befolkningen, äldre och låginkomsttagare.
– Antalet människor som drabbas av värmeslag och till och med dör av alltför höga sommartemperaturer i städer ökar dramatiskt, säger Andrew Karvonen, professor i Urban Design and Planning vid LTH.
Han leder bland annat nätverket Urban Arena med cirka 200 forskare från flera olika discipliner vid Lunds universitet.
Även städer i nordliga klimat lider av ohälsosam och dödlig sommarvärme...
– Befintliga byggnader och gator är inte designade för dessa nya klimatförhållanden. Vi måste utveckla sätt att anpassa oss. Svenska miljonprogrammet var en fantastisk prestation, men nu måste dessa hus totalrenoveras för att ge isolering och ventilation.
Dessutom behöver offentliga utrymmen anpassas för att skapa svalare förhållanden.
– För tjugo år sedan skulle jag ha sagt att nordiska städer inte behöver tänka på kylstrategier. Men de två senaste decennierna har visat att även städer i nordliga klimat lider av ohälsosam och dödlig sommarvärme. Vi måste genomföra åtgärder för att skydda stadsbor från överhettning.
Karvonen menar att social infrastruktur som skolor, kyrkor och rekreationsområden kan fungera som kylande skydd vid extremvärme.
– Precis som bombskydd behöver vi kylskydd med sittplatser och dricksvatten. Och stadsbor behöver information om hur de kan hitta och komma åt dessa härbärgen när det är för varmt för att stanna hemma.
Just nu pratas det också mycket om grön infrastruktur, med fler träd och växter som skapar skuggiga, svala förhållanden. Dessa åtgärder kräver noggrann planering så att de är kostnadseffektiva och gynnar alla stadsbor.
Blir inte omfattande permanenta lösningar väldigt dyra, när vi kanske bara har värmebölja några dagar om året?
– Jo, men vad händer när de här värmeböljorna varar i flera månader? Vi behöver både kortsiktiga krisplaner och långsiktiga planer för att ta itu med hetare levnadsförhållanden.
Andrew Karvonen menar att forskningen om urbana klimatfrågor släpar efter, eftersom det har fokuserats mer på översvämningar och bränder. Värmeböljornas konsekvenser har inte prioriterats.
– Åtgärder mot hetta behövs överallt, vi måste tillsammans fundera över hur vi ska göra.
Åldrande befolkningar utgör en särskild utmaning i varmare stadsförhållanden. I Sverige vill många åldras i hemmet och vårdpersonal behöver utbildas för att hjälpa dem att hålla sig svala. Att installera luftkonditionering är ingen bra lösning på grund av ökad energiförbrukning, buller och koldioxidutsläpp.
Vad kan vi göra för att kyla våra äldre?
– Det enklaste, mest kostnadseffektiva och koldioxidsnåla tillvägagångssättet är att öppna och stänga fönster vid rätt tidpunkt - öppna på natten och stänga på dagen. Och äldre människor kan ändra sina beteenden för att hålla sig svala. I Japan tipsar man om sätt att klä sig för varmare klimat.
Värmeböljor drabbar städer särskilt hårt på grund av hårda ytor och brist på träd som ger skugga. På grund av den så kallade "urbana värmeö-effekten" kan det vara två till sju grader varmare i städer, än på landsbygden de varmaste sommardagarna.
det kan vara två till sju grader varmare i städer
Temperaturen kan sänkas i städer genom att måla tak och gator vita och genom att låta träd ge skugga.
– I Singapore designar de byggnader för att maximera ventilationen och ge naturlig kyla.
Är politiker och stadsplanerare igång nu med anpassningar i Sverige?
– Vissa städer pratar om det här, andra inte alls. Det är svårt för kommunerna, det saknas pengar och de har inte alltid mandat, men en stor klimatkris kommer. Vi behöver utveckla samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn, och civilsamhället för att ta itu med stadsvärmen. Detta kan vara till hjälp och till och med livräddande för äldre människor och andra utsatta befolkningsgrupper.
Vid CASE:s seminarium nästa vecka välkomnas idéer från alla intresserade forskare, om särskilda stadsdelar eller städer där värme är ett problem och hur man kopplar samman urbana värmefrågor med andra idéer relaterade till folkhälsa, motståndskraftig framtid och livskvalitet.
Aktuellt
Seminarium “Urban Cooling Strategies to Promote Health and Well-Being” med Andrew Karvonen, den 19 mars.
Workshop om Agenda 2030 och hållbara utvecklingsmål, med bl a CASE:s koordinator Steven Schmidt som föreläser utifrån perspektivet äldre vuxna, den 2 april.